Dalby Gästis

Åkermans beskrivning av gästgiveriet stämmer väl med 1787 års karta, gård nr 29:

"Stället som är beläget öster från Kyrkan, der allmänna landswä- gen från Lund mot Ystad går förbi och delar sig i wester mot Mal­mö, har 6 st. korswerksbyggnader under halmtak, hwaraf bonings­längan, som står midt uti gårdsplanen, delar tomten i 2:ne gårdar och är inredd till en stor sal, 2 gästkamrar, kök, spiskammare, folk­stuga och 2:ne smärre dagliga rum på gaflen åt gatan. Öfwer stora ingången är en sten insatt hwarå finnes antecknadt: År 1776 är denna länga uppbyggd af gästgifwaren Nils Bråck och dess hustru Lena Wickman.

Alla åbyggnaderne äro bristfällige och behöfwa betydlig repara­tion, som ock af nu warande innehafware detta år blifwit påbegynt. Å östra sidan af södra gårdsplanen, midt för allmänna inkörseln, finnes Torna och Bara Häraders gemensamma Tingshus uppfördt.

Som näringsställe har Dalby Gästgifweri det mäst förmånliga lä­ge i hela orten. Här är nästan aldrig ledigt för resande; ty här utgå Landswägar mot Lund, Malmö, Ystad och Christianstad, samt smärre wägar om Sjöstorp mot Hardeberga, om Hellestad mot Färs Härad, och om Bonderup mot Bara Härad."

Gästgiveriet och dess krögare är väl känt sedan skåne blev svenskt. 1666 har Otto Henrik Printzler (Prentz) uppfört fyra längor på tomten, som legat öde sedan 1645. Fyra år senare brin­ner det igen och han bygger på nytt. Men då gården åter skövlas under kriget 1676-1679 ger han upp och flyttar till Lund. Där blir han smed vid akademin och domkyrkan samt ålderman i smeder­nas skrå. 1681 får Mickel Mickelsen fullmakt på gästgiverirörelsen och bygger upp gården men stannar inte så länge. I slutet på 1680- talet återkommer Printzler som krögare tillsammans med hustrun Cecilia Petersdotter. Under två år i början av 1690-talet arrende­rar han bort den till Johan Fröbring. Printzler dör 1698 och änkan gifter sig 1700 med inspektorn på Klostergården, Peter Prytz, som bygger om den förfallna gården. Han har en kontrovers med ar- rendatorn på Klostergården och döms till böter. Inför tinget åtalar han en del håll- och skjutshästskyldiga bönder i Hällestad, Silvåkra, Hardeberga, Alberta och Sandby byar rörande försummade skyl­digheter enligt gästgiveriförordningen. Sådana besvärligheter tycks ha upprepats rätt ofta.

Prytz har det svårt och börjar missbruka alkohol. Han överläm-nar år 1715 gästis till svärsonen Johan Lagström. Prytz avlider år 1728 och hans änka år 1732. Printzler, Prytz och Cecilia Petersdot­ter gravsättes i kyrkans mittelgång, där en sten upptager dem alla tre. Stenen ligger numera i vapenhuset.

Lagströms fullmakt föreskrev bl a, att gästgivare skulle hålla go­da vagnar och ridtyg för de resande och svara för skjutshållet. Johan Lagström var första gången gift med en styvdotter till Peter Prytz, Maria Printzler, som dog 1718 och begrovs i Dalby kyrka. Den andra hustrun hette Anna Hindricksdotter. Lagström och hans båda kvinnor skötte gästis väl, vilket bouppteckningarna 1718 och 1726 visar, då de lämnat välbeställda hem efter sig. 1726 blir Jöns Bager gästgivare. Han är gift med Sara Prytz, dotter till Peter Prytz. Bager måste lämna änkan Anna Hindricksdotter frihet "att brygga och bränna samt sälja öl och brännvin till sitt understöd uti hennes enkiestånd utan någon avgift, vilket dock för andra ej bör dragas till exempel eller lända mig till förfång".

När Bager dog 1733 gifte änkan om sig med inspektören Erik Wickman. Denne efterträddes 1756 av sonen Petter Wickman och därefter följde 1765 dennes svåger Nils Broek, gift med Erik Wick- mans dotter Lena. De sistnämnda byggde ny bostadslänga 1776 enligt stenen över stora ingången som Åkerman omtalar. Lena avlider 1794, då Nils Broek drager sig tillbaka. 1

Därmed slutar denna släktsuccesion, som kvinnor upprätthållit under 1600- och 1700-talen. Det är synbarligen duktiga husmödrar, som håller igång pigor och drängar med mathållning, vedhugg­ning, gästrum och renhållning för att gästgiveriet skall fungera. Karlen har haft nog med gård och odling, skjutshållning och djur­skötsel, kanske vid behov ingrepp i krogrummet, då någon gäst druckit för många supar.

En herr Giertz är antecknad 1794 som ägare till gästgivaregår­den. Gården storskiftades, fick ägorna samlade söder om Malmö­vägen och såldes till ryttmästare Cronsjöe, som där byggde Kron- dal. Gästgiveriet blev kvar i byn och övertogs 1796 av Bengt Hall­berg med landshövdingens fullmakt. Från 1810 var Anders Lilje- dahl gästgivare "till år 1822, då förre Nämndemannen Jöns Tobias- son inköpte det för 6.666 2/3 R:dr B:co, men för iråkad skuld nödgades på utmätnings-auction upplåta det mot 5ooo R:dr B:co till Pedell Ohlin från Lund, hwilken för samma summa åter afyttrat det till Inspector Lindegren, som därefter kort tid afyttrat det till Landtmäteri-Eleven M.Möller, från hwilken egendomen 1828 är på utmätnings auction försåld till Auditeur Lundberg."

L. Lundberg med hustrun Christina Flodén från Slågarp tog hand om gästgiveriet och stod för rusthållet till långt fram på 1800-talet. 1864 ödelades genom brand det 100-åriga envåningshus, som vid denna tidpunkt var skröpligt och förfallet. Dåvarande krögare Sam Krakau uppförde nuvarande byggnad i två våningar. Från 1880 var Ferdinand Sandberg gästgivare och efterträddes 1904 av Knut Streijfert, som drev rörelsen till 1920, tidvis utarrenderad till olika krögare. År 1907 eldhärjades den gamla stallbyggnaden och en länga mellan gästis och skolan. Dessa återuppbygdes och utgör nu det som kallas skjutsstall och gästis' annex. De bildar tillsammans med gästis och tingshus ett gårdskomplex, som minner om gamla tider, om gästgiveri och skjutsväsende under gångna århundraden.

Carl Broman inköpte gästgiveriet 1920 och drev rörelsen. Efter makens frånfälle 1937 fortsatte Hulda Broman ensam till 1940, då hon arrenderade ut till fröken Ruth Bergquist.

Ar 1933 upphörde den sista gästgivar- och skjutsstadgan att gälla och hästskjuts kunde icke längre beställas på Dalby gästis. Tåg och bilar hade redan länge tagit hand om de resande. I en del av skjuts­stallet inreddes biograflokal, som fungerade ett stycke in på 1950- talet. Övrigt utrymme hyrdes ut som förråd och garage. Sedan Dalby på 1970-talet fått sitt kommersiella centrum uppfört, höjdes vissa röster för att ersätta stallet med modern bebyggelse i anslut-ning till köpcentrum. Livlig diskussion i pressen och en namnin­samling fick kommunfullmäktige att 1985 besluta om förbud för riv­ning och nybyggnad i kvarteret med gästis. Skjutsstallet fick efter 30 års vanvård äntligen ett underhåll. Problemet är emellertid byggnadens framtida användning.

Efter Hulda Bromans bortgång 1946 ägdes gästis av hennes dot­terson Carl-Emil Christensson, men uthyrdes till Ruth Bergquist, som sedan efterträddes av Carl-Gustaf Löfquist under fjorton år. 1977 tog Curt Andersson över rörelsen och kunde efter några år köpa gästgivaregården. Dalby gästis är en av de äldsta och bästa av Skånes berömda gästgivargårdar. Endast Åhus' från 1100-talet och Skanörs från 1400-talet har äldre anor.